Lyssna

Hänsyn tas till urfolksrätten

Svenska kyrkans försoningsprocess med det samiska folket innebär åtaganden som berör skog och mark. Det handlar om ökad kunskap om historiska relationer och övergrepp, om ökad respekt för urfolksrätten, om ökat samiskt inflytande.

De åtaganden som gjorts omsätts nu i konkreta åtgärder. I en första etapp tillsattes en kyrkohistorisk forskningsstudie kring kyrkans markinnehav i norra Sverige. Studien  undersöker om kyrkan historiskt har förvärvat tidigare samiska marker på ett otillbörligt sätt, något som visade sig svårt att konstatera utifrån givna förutsättningar.

I november 2025 tog sedan kyrkomötet ett enhälligt beslut om att respekten för urfolksrätten ska tydliggöras i förvaltningen av skog och mark. Bland annat genom att den urfolksrättsliga principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) införs i kyrkans regelverk för stiftens förvaltning av skog och mark. I beslutet ingår även ett förtydligande om urfolkens rätt att utöva andliga och kulturella traditioner på marker där de traditionellt har bott och verkat.

Samebyarnas inflytande säkerställs

Ett år senare tog kyrkostyrelsen tog beslut om närmare bestämmelserna för FPIC:s tillämpande och i januari 2027 träder dessa i kraft. Därmed  regleras hur stiften ska arbeta för att säkerställa berörda samebyars delaktighet och inflytande  när skogsbruksåtgärder planeras inom renskötselområdet. Det handlar om all skötsel av skog, även förändring av skogsmark till annan användning, och stiften får inte genomföra åtgärder som inte överenskommits med samebyn.

Jämfört med dagens samplanering, enligt skogscertifieringen FSC:s standard, ger bestämmelserna ett mer omfattande och systematiskt inflytande för samebyarna.

Renskötsel bedrivs på ungefär hälften av Sveriges yta,. Av landets 51 samebyar finns de flesta i Luleå stift vars skogsbruk berör 32 samebyars betesområden. Härnösands stifts skogsförvaltning berör 13 samebyar. I Västerås stift och Uppsala stift handlar det om en sameby.

Försoningsarbetet fortsätter

Svenska kyrkans försoningsarbete med det samiska folket är ett långsiktigt arbete. Den är del av den ursäkt för oförrätter i det förgångna som framfördes i november 2021 vid en högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka, och som upprepades ett år senare i samband med dialogkonferensen Ságastallamat 2 i Luleå.

Hösten 2026 genomfötdes Ságastallamat en tredje gång. Temat för konferensen var skog och mark med fokus på kyrkans skogsbruk i norra Sverige. Bland annat presenterades och diskuterades då förslaget för FPIC:s tillämpande, inför att kyrkostyrelsen skulle ta beslut om de detaljerade bestämmelserna.

Nästa etapp av Svenska kyrkans försoningsarbete pågår till 2031, då ett avslutande Ságastallamat planeras. 

Så ska FPIC tillämpas i skogsbruket

Från januari 2027 tillämpas den urfolksrättsliga principen FPIC inom Svenska kyrkans skogsbruk. Detaljerade bestämmelser för hur det ska gå till i praktiken har beslutats av kyrkostyrelsen och säkerställer samebyarnas inflytande vid åtgärder inom renskötselområdet.

Mark och försoning i fokus för dialogkonferens

I oktober samlades 130 deltagare från Svenska kyrkan och samiska organisationer i Härnösand för konferensen Ságastallamat. Årets tema var skog och mark med fokus på hur skogsbruk, renskötsel och samisk andlighet kan samexistera.

FPIC i fokus på dialogmöte

Urfolksrättens princip FPIC ska väga tungt i kyrkans skogsbruk i norra Sverige. Vilka skogliga åtgärder som därmed behöver regleras – och hur det ska regleras – är frågor som samiska och kyrkliga representanter överväger i möten under våren.

Svenska kyrkan som markägare i norra Sverige

Som ett led i försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket har Urban Claesson, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, kartlagt hur mark i norra Sverige kom i Svenska kyrkans ägo.

Respekten för urfolksrätten skrivs in i kyrkans regelverk

Urfolksrätten får ökad tyngd i Svenska kyrkans skogsförvaltning. Det gäller för såväl renskötselrätten som samers rätt att utöva sina andliga och kulturella traditioner på marker där de traditionellt verkat.

Följ utvecklingsarbetet

Svenska kyrkans skogsbruk ställs om för större fokus på andliga värden, klimatnytta, urfolksrätten och ett mer varierat landskap. Den nya inriktningen utgår från fyra dimensioner av hållbarhet: andlig, ekologisk, social och ekonomisk.

De åtta åtagandena

Svenska kyrkan har satt upp åtta åtaganden, övergripande mål, som inriktning för det fortsatta försoningsarbetet tillsammans med det samiska folket.