Det finns två godkända sätt att ta hand om kroppen efter en avliden person i Sverige, jordbegravning och kremering. I dag är kremering den vanligaste formen av gravsättning. Åtta av tio väljer kremering.
Krematoriet i Skön är ett av 56 krematorier i Sverige. Krematoriet har ett upptagningsområde som sträcker sig från norra Hälsingland och hela Medelpad till gränsen mot Ångermanland.
Krematoriet ligger i kapellgården i Sköns församling, nedanför Sköns kyrka i Birsta. Anläggningen byggdes intill det gamla gravkapellet och stod färdig 1981. Första kremationen i Skön skedde i februari 1982. Arkitekt för projektet var Clas Laurent. Bygget omfattade även ett nytt och större gravkapell, Ljusets kapell.
I anslutning till krematoriet finns två kylrum och ett frysrum med kapacitet för upp till 60 kistor.
Krematoriet har två ugnar som är särskilt utformade för kremering, både för själva förbränningsprocessen och för det efterföljande omhändertagandet av askan.
På en dag kan upp till åtta kremationer genomföras. En kremation tar ungefär 1–1,5 timmar, men tiden kan variera beroende på kroppens storlek och sammansättning. I genomsnitt kremeras omkring 1 600 personer varje år i Skön.
Kremeringsprocessen styrs från ett kontrollrum där krematorieteknikerna via digitala skärmar kan följa hela förloppet.
Efter kremeringen har kroppens mjukdelar förbränts medan delar av skelettet återstår i form av spröda benrester. Askan samlas upp och får svalna i ett särskilt kärl. Därefter förs askan till en askberedare. I detta steg separeras även eventuella metaller från kroppen och kistan. Metaller skickas på återvinning.
Efter beredningen hälls den finkorniga askan i en urna som sedan gravsätt eller placeras i ett kolumbarium. Askan kan spridas på en särskild plats efter tillstånd från Länsstyrelsen.